Franska revolutionen, händelser

Händelser:

1788-1789 var det svält och nöd i Frankrike och staten hade dåligt med pengar efter många krig. Kungen samlar Parlamentet (=riksdagen) för första gången på 175 år.
Nationalförsamlingen (=nya namnet på parlamentet) bildas och kungen tvingas gå med på att tredje ståndet får mer makt. Tredje ståndet, 98% av befolkningen, är fortfarande inte nöjda.
Bastiljen en fästning/borg och ett fängelse i Paris angrips av folket. Bastiljen intas den 14 juli 1789 (Frankrikes nationaldag). Befälhavaren (=chefen) på Bastiljen dödas och hans huvud spetsas på ett spjut och bärs genom Paris. Oroligheterna sprider sig och då blir adeln och prästerna rädda att de också ska dödas, så de går med på att rösta igenom en lag som säger att alla ska betala skatt och att lagen ska vara lika för alla.
Ludvig XVI och drottning Marie Antoinette (som är dotter till kejsaren i Österrike) tvingas flytta in till Paris. Där får de bo i husarrest (=instängda i ett hus, nästan som ett fängelse).
År 1791 försöker de fly, men grips nära gränsen till Belgien.
Österrike anfaller Frankrike, men de förlorar i ett slag 15 mil från Paris och tvingas tillbaka till Österrike.
Kungen blir åtalad för förräderi då han har sökt hjälp och skrivit brev till kungar i andra länder i Europa. Straffet blir döden och år 1793 giljotineras (=dödas i giljotinen) han.
År 1793-1795 kallas Skräckväldet: de som är emot revolutionen avrättas med giljotin. Marie Antoinette och 35 000 adelsmän och handelsmän dödas för att man tycker att de är motståndare till revolutionen. De tre ledarna under Skräckväldet är Marat, Danton och Robespierre. Marat mördas av en kvinna (Charlotte Corday) i sitt badkar. Hon tycker att det är bättre att döda en person istället för att hundratals ska dö. Folket är till slut så trötta på allt dödande och därför så avrättas de två andra ledarna också. Därmed är Skräckväldet slut.

Napoleontiden
1795. En ny grundlag (=en lag som bestämmer hur ett land ska styras) skrivs som säger att bara rika män får rösta. De fattiga gör då uppror. Upproret slås ner med våld av generalen Napoleon Bonaparte. 
1799. En ny grundlag skrivs igen. Frankrike ska styras av tre konsuler (=titel på en hög politisk ledare som fanns Romarrriket). Napoleon utser sig själv till förste konsul och blir därmed landets viktigaste ledare.
1804. Napoleon kröner han sig själv till kejsare. Påven är inbjuden till ceremonin, men Napoleon sätter själv kronan på sitt huvud för att visa att ingen är större än honom.
1810. Napoleon var en duktig militär och han ville visa alla att han var störst och bäst. Han ledde därför sina arméer i krig mot bl.a. Österrike och Preussen. År 1810 härskade han över stora delar av Europa. Besegrade länder blev en del av Frankrike eller tvingades att gå i förbund med Frankrike. T.ex. utsåg han sin bror till kung av Spanien.
1812. Napoleon anfaller Ryssland med en armé på 600 000 soldater. Ryssarna retirerar och bränner allt i deras väg bakom sig, t.ex. hus och åkrar. (=brända jordens taktik). När Napoleon kommer fram till Moskva är staden tom och därför finns det ingen kejsare där att sluta fred med. Den ryska vintern kommer och armén förintas av kyla och svält.
Bara 100 000 soldater kommer tillbaka. 
1815. Storbritannien, Österrike, Ryssland och Preussen går alla ihop för att visa Napoleon att han inte kan göra precis vad han vill. Arméerna möts i slaget vid Waterloo i Belgien. Frankrike förlorar slaget och Napoleon tas som fånge. För att han inte ska kunna skapa mer problem i Europa bestämmer segrarna att han ska bli fånge på ön St Helena i Atlanten. Napoleon dör år 1821.