Måndag 10/6
Vanlig skoldag enligt schema
Tisdag 11/6
Vanlig skoldag enligt schema.
Niornas fest kl 18.00 - 22.00
Onsdag 12/6
Almenäsdagen för hela skolan. Start kl 9.00 på Almenäs.
Elever i åk 9 som varit på Niornas fest är komp-lediga.
Torsdag 13/6
Klassdag kl 10.00 - 14.00
Fredag 14/6
Skolavslutning. Samling kl 9.40 i klassrummet, därefter aulan. Efter avslutning i aulan återsamlas vi i klassrummet för lycka till-kramar och betygsutdelning.
söndag 9 juni 2019
måndag 3 juni 2019
Enkät till vårdnadshavarw!
Hej! Vi är oerhört tacksamma om ni kan svara på dessa frågor via enkäten nedan:
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc3DLkWfhvYxtASzaKViOcWywvsy9JYZ2xAo6GjtfeQ1o3dAg/viewform?usp=sf_link
tisdag 28 maj 2019
onsdag 22 maj 2019
Återlämnade av iPads
Information inför återlämnandet av iPads måndag 27/5.
Möjligheten finns att köpa ut era iPads. Detta kostar runt 2000 kr.
tisdag 21 maj 2019
torsdag 9 maj 2019
Inför NP i matematik
Nationella prov i matematik vt -19
Onsdag 15/5 B+C
8.45-9.00 instruktion
9.00-10.20 Prov B+C
9a sal 9 Stefan
9b sal 10 Pelle
9c cal 12 Madde
9d sal 13 Catarina
Lektioner startar
9a 10.50 No
9b 10.35 Eng
9c 10.35 No
9d 10.35 Eng
----------------------------------------------------
Fredag 17/5 D
8.45-9.00 instruktion
9.00-10.40 Prov D
9a sal 9 Stefan
9b sal 10 Pelle
9c sal 12 Madde
9d sal 13 Catarina
Lektioner startar
9a 11:00 Slöjd
9b 11.05 Idrott
9c 10.55 Eng
9d 11.00 Idrott
söndag 5 maj 2019
Begrepp inför np men gå helst in och läs texterna! bättre :)
Begrepp:
Från
Kartografi: Är läran om att framställa kartor. En person som kartlägger och gör kartor kallas för kartograf.
Navigation: Konsten att navigera, det vill säga att kunna bestämma position och kurs.
Topografi: Studiet av en terrängs fysiska form, alltså som terrängen ser ut i verkligheten.
Koordinatsystem: Två talaxlar som skär varandra i sina nollpunkter. Inom matematiken används koordinatsystem för att beskriva och visa punkter som har såväl x- som y-värden. Koordinater behövs för att ange någons eller någots position.
Skala: Vid olika sorters avbildningar av verkligheten, till exempel kartor, anger skalan förhållandet mellan ett visst avstånd på avbildningen och motsvarande avstånd i verkligheten. Skalan utgörs då av en så kallad längdskala. Om skalan till exempel är 1:10 000 innebär det att ett avstånd på 1 cm på avbildningen är 10 000 cm (100 m) i verkligheten. I detta exempel är avbildningen en förminskning av verkligheten.
Kartprojektion: En matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta. Eftersom man inte kan avbilda en krökt yta på en plan blir det alltid olika avbildningsfel. På grund av att olika kartprojektioner har olika egenskaper måste man anpassa valet av projektion efter kartans användning.
(KOLLA ÄVEN LONGITUD OCH LATITUD)
från: KLIMAT
Från
Kartor och kartkunskap (so-rummet)
Kartografi: Är läran om att framställa kartor. En person som kartlägger och gör kartor kallas för kartograf.
Navigation: Konsten att navigera, det vill säga att kunna bestämma position och kurs.
Topografi: Studiet av en terrängs fysiska form, alltså som terrängen ser ut i verkligheten.
Koordinatsystem: Två talaxlar som skär varandra i sina nollpunkter. Inom matematiken används koordinatsystem för att beskriva och visa punkter som har såväl x- som y-värden. Koordinater behövs för att ange någons eller någots position.
Skala: Vid olika sorters avbildningar av verkligheten, till exempel kartor, anger skalan förhållandet mellan ett visst avstånd på avbildningen och motsvarande avstånd i verkligheten. Skalan utgörs då av en så kallad längdskala. Om skalan till exempel är 1:10 000 innebär det att ett avstånd på 1 cm på avbildningen är 10 000 cm (100 m) i verkligheten. I detta exempel är avbildningen en förminskning av verkligheten.
Kartprojektion: En matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta. Eftersom man inte kan avbilda en krökt yta på en plan blir det alltid olika avbildningsfel. På grund av att olika kartprojektioner har olika egenskaper måste man anpassa valet av projektion efter kartans användning.
(KOLLA ÄVEN LONGITUD OCH LATITUD)
från: KLIMAT
Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.
Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.
Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.
Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.
Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.
Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.
Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.
Växthusgaser: Gaser (naturliga eller tillförda) i atmosfären som fångar och håller kvar värmestrålningen från solen.
Utsläpp: Avgaser från fabriker och fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder till att öka växthuseffekten vilket inte är bra eftersom jordens klimat då blir allt varmare.
Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.
Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.
Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.
Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.
Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.
Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare. Läs mer om klimatförändringar >
Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.
Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.
Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.
Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.
Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.
Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.
Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).
från Jordens inre och yttre krafter
Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.
Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.
Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.
Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.
Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.
Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.
Växthusgaser: Gaser (naturliga eller tillförda) i atmosfären som fångar och håller kvar värmestrålningen från solen.
Utsläpp: Avgaser från fabriker och fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder till att öka växthuseffekten vilket inte är bra eftersom jordens klimat då blir allt varmare.
Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.
Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.
Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.
Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.
Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.
Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare. Läs mer om klimatförändringar >
Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.
Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.
Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.
Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.
Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.
Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.
Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).
från Jordens inre och yttre krafter
Kontinentalplattor: Delar
av jordskorpan och allra översta delen av manteln. Plattorna är ungefär
100 km tjocka och rör sig ständigt i förhållande till varandra - de
glider isär, krockar och skaver mot varandra. Därför har kontinenternas
utseende också ständigt förändrats.
Kontinentaldrift: Är förflyttningen av jordens kontinentalplattor i förhållande till varandra.
Plattektonik: En geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift.
Pangea: Den superkontinent där jordens landområden var förenade till en stor sammanhängande landmassa. Pangea splittrades när kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.
Jordskalv eller jordbävning: När marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln.
Richterskalan: En skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar.
Vulkan: En öppning i jordskorpan där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Vittring: En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet.
Erosion: Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.
Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.
Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring
Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Stadsplanering: Att det finns en tanke och en plan bakom hur en stad växer fram och förändras. Dagens stadsplanering tar hänsyn till hållbar utveckling och hur människor och miljö ska vävas samman.
Fackföreningar: Organisationer som sluter samman arbetare inom olika områden och företräder deras talan inför arbetsgivaren.
Kåkstad: Enkel bebyggelse som saknar både vatten och el och utgör de fattiga städernas slumområden.
Eko-stad (engelska eco-city eller ecocity): En stad som är uppbyggd på ett ekologiskt och miljömässigt sätt med förnybara energikällor och grönområden.
HÅLLBAR UTVECKLING
Kontinentaldrift: Är förflyttningen av jordens kontinentalplattor i förhållande till varandra.
Plattektonik: En geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift.
Pangea: Den superkontinent där jordens landområden var förenade till en stor sammanhängande landmassa. Pangea splittrades när kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.
Jordskalv eller jordbävning: När marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln.
Richterskalan: En skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar.
Vulkan: En öppning i jordskorpan där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Vittring: En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet.
Erosion: Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.
från: Migration, urbanisering och städer
Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.
Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring
Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Stadsplanering: Att det finns en tanke och en plan bakom hur en stad växer fram och förändras. Dagens stadsplanering tar hänsyn till hållbar utveckling och hur människor och miljö ska vävas samman.
Fackföreningar: Organisationer som sluter samman arbetare inom olika områden och företräder deras talan inför arbetsgivaren.
Kåkstad: Enkel bebyggelse som saknar både vatten och el och utgör de fattiga städernas slumområden.
Eko-stad (engelska eco-city eller ecocity): En stad som är uppbyggd på ett ekologiskt och miljömässigt sätt med förnybara energikällor och grönområden.
från Produktion och konsumtion av varor och tjänster
Produktionskedja:
Innebär hela vägen från producent till konsument och innefattar också
transporter och leverantörer. En produktionskedja kan vara mycket lång
och sträcka sig över hela jordklotet.
Konsument: Den person som förbrukar en vara eller tjänst.
Producent: Företag eller personer som tillverkar varor eller tjänster.
Produkt: Resultatet av utfört arbete. En vara eller tjänst.
Komponenter: Delar av en större slutprodukt.
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).
Multinationella företag: Stora gränslösa företag som vanligtvis har sina huvudkontor i rika länder och sin tillverkning i låglöneländer.
Outsourcing: Innebär att ett företag flyttar delar av, eller hela sin verksamhet till ett annat land. Ofta till länder med lägre löner. Huvudkontoret finns ofta kvar i ursprungslandet.
Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det gäller ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
Import: När ett land köper eller tar in varor eller tjänster.
Export: När ett land säljer varor eller tjänster till andra länder.
Konsument: Den person som förbrukar en vara eller tjänst.
Producent: Företag eller personer som tillverkar varor eller tjänster.
Produkt: Resultatet av utfört arbete. En vara eller tjänst.
Komponenter: Delar av en större slutprodukt.
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).
Multinationella företag: Stora gränslösa företag som vanligtvis har sina huvudkontor i rika länder och sin tillverkning i låglöneländer.
Outsourcing: Innebär att ett företag flyttar delar av, eller hela sin verksamhet till ett annat land. Ofta till länder med lägre löner. Huvudkontoret finns ofta kvar i ursprungslandet.
Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det gäller ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
Import: När ett land köper eller tar in varor eller tjänster.
Export: När ett land säljer varor eller tjänster till andra länder.
HÅLLBAR UTVECKLING
Producera: Tillverka en produkt.
Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet). Läs mer >
Ekologiskt avtryck: Ett begrepp som Världsnaturfonden (WWF) tagit fram. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö.
Ekologi: Relationen och samspelet mellan djur och natur.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Minoritetsbefolkning: Ofta ursprungsbefolkningar som finns i vissa länder och områden runt om i världen. Många av dem har genom historien varit utsatta för förföljelser.
Sociala rättigheter: Enligt FN-konventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna handlar sociala rättigheter om att människor bl.a. ska ha rätt till en tillfredställande levnadsstandard samt rätt till sjukvård och skola.
Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet). Läs mer >
Ekologiskt avtryck: Ett begrepp som Världsnaturfonden (WWF) tagit fram. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö.
Ekologi: Relationen och samspelet mellan djur och natur.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Minoritetsbefolkning: Ofta ursprungsbefolkningar som finns i vissa länder och områden runt om i världen. Många av dem har genom historien varit utsatta för förföljelser.
Sociala rättigheter: Enligt FN-konventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna handlar sociala rättigheter om att människor bl.a. ska ha rätt till en tillfredställande levnadsstandard samt rätt till sjukvård och skola.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)