Inför provet i historia

En repetition från dagens lektion.

Amerikanska revolutionen

Orsaker

År 1756 startar Sjuårskriget mellan Frankrike och Storbritannien (SB). I Nordamerika har båda länderna kolonier så även där blir det krig mellan Frankrikes kolonier i dagens Kanada och SB:s kolonier i dagens USA. Kriget slutar år 1763 och Frankrike förlorar kriget. SB får alla dess kolonier i Kanada, men kriget har kostat mycket. För att betala kriget så höjs skatterna och tullarna (=skatt på handelsvaror) i kolonierna. Den engelska kungen tycker att kolonisterna (=invånarna i kolonierna) ska vara med och betala kriget eftersom de engelska soldaterna har skyddat dem. Kolonisterna vill inte betala de höga skatterna för dels är det inte de som har startat kriget och dels får de heller inte vara med och bestämma i SB:s parlament i London. Inget att säga till om i parlamentet = ingen skatt.

   Kungen i SB lyssnar till slut på kolonisterna och tar bort skatterna och tullarna på allting förutom te. År 1773 får en grupp kolonister nog och går ombord på tre handelsskepp i Bostons hamn och kastar allt te i havet. Händelsen kallas för Boston tea party. Den engelska kungen blev vansinnig och Massachusetts (den kolonin som Boston låg i) fick minskad självständighet.

   I juli år 1776 samlas en grupp män från de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika i staden Philadelphia för att bestämma om kolonierna skulle förklara sig självständiga från SB. Den 4 juli är männen överens och de skriver på självständighetsförklaringen (The declaration of independence) och säger därmed till SB att de inte längre vill styras från London av den engelska kungen.

Händelser

Storbritannien går inte med på att kolonierna ska bli självständiga utan det blir krig mellan SB och de 13 kolonierna. I början av kriget går det bra för SB. Deras armé består av soldaterna som är mer vältränade och har bättre utrustning jämfört med soldaterna i koloniernas armé.

   När George Washington väljs till koloniernas befälhavare (=chef över armén) så börjar det gå bättre för kolonierna. Washington börjar använda sig av gerillakrig, alltså har låter inte sina soldater bära på så mycket utrustning vilket gör att de kan förflytta sig snabbare och kan då lägga sig i bakhåll på den brittiska armén, eller anfalla de brittiska matförråden och sedan snabbt ta sig därifrån innan armén kommer.

   Samtidigt går Frankrike in i kriget och ställer sig på koloniernas sida, de vill ha hämnd på SB för att de förlorade i Sjuårskriget. Frankrike hjälper kolonierna med utrustning som t.ex. vapen och franska skepp anfaller brittiska skepp som kommer med mat till armén på Atlanten.

   År 1783 ger SB upp och erkänner koloniernas självständighet.

Följder

De 13 kolonierna bildar efter kriget USA och blir istället 13 delstater i Amerikas förenta stater (United States of America). De 13 delstaterna bestämmer tillsammans vad som ska stå i det nya landets grundlag. Man bestämmer bl.a. att delstaterna själva ska få bestämma över skolor, domstolar, polis och över vilka lagar som ska gälla inom delstaten, men att presidenten, som bestämmer över hela landet, ska bestämma över valutan (som blir dollar) och utrikespolitiken som därför blir gemensam för hela USA.

   Makten i USA delas i tre grenar. Nu skulle en president väljas av folket och folket skulle också välja vilka personer som skulle sitta i kongressen (vår riksdag). Presidenten och kongressen skulle nu dela på makten, dvs. presidenten kunde inte bestämma något om kongressen inte höll med och kongressen kunde inte bestämma något om presidenten inte tycka samma. Högsta domstolen blev den tredje grenen och dess uppgift var att kontrollera så att president eller kongressen inte bröt mot grundlagen, dvs. inte bestämde mer än vad de fick göra.

   Det politiska statsskicket med en delning av makten i tre grenar blev en förebild för Europa. Där hade man haft kungar i många hundra år som mer eller mindre hade bestämt allting. Detta var någonting som skulle ändras och ”tankarna” från den amerikanska revolutionen spreds sedan till andra länder. Idag har nästan alla länder i världen fördelat makten på samma sätt som i USA.